|
Yamaha
Advanced Riding School Losail, Qatar
Med ord som “this once-in-a-lifetime opportunity”
eller “treated as a VIP factory rider”
marknadsför Yamaha sin avancerade körskola
på Losailbanan i Qatar. Med sådana påståenden
kommer väldigt höga förväntningar
och det finns bara ett sätt att ta reda på
om det ligger någon sanning i dem, delta och
åk dit!
En av 20 lyckliga som kom med
Sagt och gjort anmälan skickas in och några
dagar senare får jag veta att jag är en
av de lyckliga 20 deltagare som skall få möjligheten
att köra Yamahas nya R6:a på en av världens
bästa och svåraste banor. Banan ligger
i Qatar och första frågan man ställer
sig är, var ligger det? Fram med kartboken som
berättar att lillputtlandet med ca 500 000 invånare
gränsar mot Saudi Arabien i väst och har
persiska viken som gräns i öster. Detta
land som lever på sin oljeproduktion och där
invånarna inte behöver betala någon
skatt. Som kuriosa kan nämnas att vattnet är
dyrare än bränslet, betalar man med dollar
kommer man undan med 23 cent för en gallon (4
liter) prima bensin…
Yamaha experience
Efter en lång flygresa där jag så
när höll på att missa min flight från
London till Qatar pga. ett hav av människor som
alla måste passera dessa underbemannade säkerhetskontroller
anländer jag till Qatar på fredagskvällen
den 24 feb. Med buss åker vi in till terminalbyggnaden
där alla som skall in i landet måste lösa
ett visum. Med färskt visum på fickan och
alla mina väskor på en bagagevagn passerar
jag ytterligare en av alla dessa säkerhetskontroller,
än så länge har jag inte sett till
något Yamahafolk. Lite orolig blev man allt
men när jag nästan var framme vid utgången
ser jag äntligen en skylt med texten Yamaha experience,
skönt!
En regel, ”Störst går först”
Jag välkomnas av australiensaren Martin Port
numera boende i Spanien. På väg till hotellet
berättar Martin att det verkar bara finnas en
trafikregel i detta land, störst går först.
Varpå Martin är snabb med att inflika att
han faktiskt har hyrt den största jeep som fanns
tillgänglig… Väl framme vid vårt
5- stjärniga hotell gör vi en snabb incheckning
och sedan somnar jag tämligen omgående.
Superbike VM
Dag 2 och dags för World Superbike och supersport
VM, med buss blir vi skjutsade ut till Losailbanan.
Historien om hur banan byggdes är lika otrolig
som sann, en shejk tyckte det var tråkigt att
det inte fanns några mc-tävlingar i landet.
Detta rådde han bot med genom att ta sisådär
en 60 miljoner dollar hur egen ficka och vipps 11
månader senare stod banan klar. Banan är
nästan 5,5 km lång och har 16 kurvor, start-
och målrakan är 1 km. Losailbanan räknas
som en av de svåraste i världen pga. att
landskapet är så platt, det saknas naturliga
referenspunkter helt enkelt.
Med mig i bussen har jag mina nya kamrater som kommer
från Norge, Skottland, Tyskland, Spanien och
Holland. Jag är alltså den ende svensken.
Vid banan bjuds vi på frukost i vår VIP
lounge som ligger ovanpå depåboxarna och
alldeles intill start- och målrakan. Som underhållning
har vi superbikehojarna som kör sin warm up.
Jag kan försäkra er om att för en inbiten
mc-entusiast är detta som änglaspel att
höra och se dessa hojar passera i plus 250 km/h
endast ett tiotal meter ifrån där vi sitter
med morgonkaffet. Innan själva tävlingen
startar får vi en guidning ned till Yamahas
fabriksteam för att se hur de jobbar, mycket
intressant att se dessa proffs arbeta. Tävlingsdagen
rullar på och vi får se många rafflande
dueller på banan. Det enda som kan tyckas märkligt
är den tunna skara människor som letats
sig ut till banan för att se på tävlingen.
Förklaringen är enkel, det finns ingen motorkultur
här! Skall man ha mycket publik är det kamelrace
som gäller. Fast bland de fåtal som sökt
sig hit ut till banan är det en fröjd för
ögat att se vilka bilar de åker. Ute på
parkeringen står de fordon som jag bara i bästa
fall sett på bild. Mercedes, BMW, Porsche, Ferrari
ja listan kan göras lång.
Jeepsafari
Dag 3 kan vi antingen välja några timmars
shopping eller bad och sol vid poolen, jag väljer
det förstnämnda för jag kan ju inte
komma tomhänt hem till min lille son. Eftermiddagen
ägnas åt jeepsafari i öknen, de med
anlag för åksjuka bör undvika en sådan
här tur. Upp och ned för sanddynerna, skråkörning
i de branta sandslänterna faktiskt riktigt roligt
och vi sitter mest och gapskrattar i vår jeep.
Ett lite udda inslag i vår tripp blir när
våran jeep plötsligt börjar gå
dåligt på låga varv, vår chaufför
förklarar att det har kommit sand i förgasaren.
Knepet att rensa bort sanden blir på inhemskt
vis och lyder som följer, lägg hur växeln,
trampa gasen i botten så motorn i vår
stora Toyota jeep skriker samtidigt som den går
mot varvstoppen... Vår safari avslutas med en
fantastisk solnedgång här ute i öknen.
20 st nytankade värstinghojor
Dag 4 och nu är det äntligen dags för
det vi alla väntat på. Som små barn
på julafton sitter vi förväntansfullt
i bussen på väg ut till banan. Väl
på plats blir vi ombedda att byta om till våra
medtagna skinnställ. Snabbt som attan hoppar
jag i stället och går med raska steg mot
depån, här möts jag av en nästan
religiös uppenbarelse. Förställ er
hur livet efter detta kan se ut, 20 st nytankade värstinghojar
alla med nya racingdäck gåendes på
tomgång för att vara lagom uppvärmd
när chauffören med vars namn redan står
skrivet på kåpglaset anländer, är
inte detta paradiset så säg!
Innan själva körningen får vi en genomgång
av våra instruktörer som kommer från
California superbike school. Vi även en speciellt
inbjuden instruktör vid namn Jason Griffiths,
för den som inte vet slog Jason varvrekord 2004
på den inte alltför okända tävlingen
Isle of man. Jason har aldrig vunnit tävlingen
men har så många andraplatser att han
inte kommer ihåg hur många det är.
Herr Griffiths är precis som de andra instruktörerna
ödmjuka och väldigt lätta att prata
med, toppenkillar helt enkelt!
Efter genomgång delas vi in i två förutbestämda
grupper, totalt är vi 13 pers som skall genomföra
denna kurs. Av dessa 13 är 4 tävlingsförare
och alla hamnar i min grupp. Min grupp är först
ut på banan i samlat trupp åker vi ett
25 min pass för att lära känna banan
och hojen. Efter genomfört pass åker vi
in i depån och stannar på ett i förväg
bestämd plats, sedan kommer mekanikerna och frågar
om allt är OK därefter rullar de iväg
hojen för översyn och ny bensin, toppen
eller hur?
28 mil bana
Dagen fortsätter med olika övningar som
vi skall genomföra. Allt eftersom vi får
mer tid på banan ökas tempot, banan är
snabb med några riktigt underbara kurvor. När
sista passet är över kan jag konstatera
att vi kört ca 28 mil bana, behöver jag
tillägga att den kvällen somnade jag ovaggad.
Varmt…
Dag 5 fortsätter där förra dagen slutade,
första passet är ren uppvärmning av
hos förare. Sedan olika övningar blandat
med mera fri åkning där vi skall tillämpa
det vi lärt oss. Innan jag åkte iväg
på denna utbildning tyckte jag att det lät
lite med bara 6 körpass per dag men varje pass
är 20-25 min långt och med en temperatur
ute på nästa 30 grader så var det
fullt tillräckligt. Alla som har varit på
bankörning en riktigt varm sommardag vet vad
jag pratar om. Man blir verkligen trött av värmen
och jag tror aldrig jag har druckit så mycket
som under dessa två dagar. Som tur är har
de air condition i depåboxarna och en välfylld
kyl med dryck och diverse tilltugg. Tyvärr måste
vi inse att även denna dag måste gå
mot sitt slut, drygt 26 mil har jag hunnit med. Ingen
i gruppen har vurpat under dessa två dagar trots
bitvis riktigt högt tempo. Efter en välbehövlig
dusch är det dags för en sista gruppbild
och alla får därefter ett intyg för
genomförd utbildning. Sedan väntar middag
på hotellet och avfärd till flygplatsen
och den långa resan hem.
Summering
Om jag skall summera denna resa så blir det
med att den översteg alla mina förväntningar,
jag har verkligen lärt mig något vad gäller
avancerad körning. Alla människor kring
denna kurs har verkligen varit toppen. Det jag kommer
att minnas bäst ifrån körning är
den relativt långsamma vänsterkurva som
sedan öppnar upp för full acceleration medans
det fortfarande svänger, hinner nästan varva
ut på fyrans växel innan det är dags
att vrida av gasen en aning och ta de tre underbara
högerkurvor som följer, kombinationen avslutas
med att peta ned en växel och ta den snabba vänsterkurva
som följer. Med detta i minne kommer jag att
kunna härda ut tills vårsolen har gjort
sitt och vi får se den underbara asfalten och
man återigen får åka iväg för
en bankörning.
/Roger Jonsson
|