Åren går...

….på något sätt snabbare ju roligare man har det, och hojåret 2005 har gått riktigt snabbt! BMW har ju presenterat flera nya hojar som kittlat, våren och sommaren var helt okej, några nya upplevelser har breddat synfältet och flyttat perspektivet ytterligare en bit framåt, och så länge som livet fortsätter så vore det dumt att klaga.
Bästa hojar.

Jag fick i år chansen att möta en riktig buss, chansen att prova det som jag föraktat mest, och blev om inte överväldigad så åtminstone glatt överraskad. K1200LT hade jag aldrig provat men dömt ut som urtråkig och jämförbar med en bil, men när jag satt på en lagomt krokig väg och kände att den både var bekväm och svängde helt okej så fick jag ändra uppfattning. Jag satt skyddad för det lätta regnet, kunde öppna visiret och känna dofter och uppleva att det var en hoj jag åkte. Men jag kan inte acceptera ett chopperstyre kopplat till ett framhjul som sitter bortom mitt synfält och jag kommer aldrig att gå in till Janne och säga ”en sån ska jag ha!”
R1200RT var en betydligt roligare hoj som jag förstår att folk vill köpa. Fin att åka på, trevlig att köra och en fin kombination av komfort och körbarhet. Sen är ju en boxer alltid en boxer och en boxer alltid en BMW… När jag blir ännu äldre kanske jag pratar med Janne…

En doldis som hamnat oförtjänt i skuggan är R1200ST, som lockar mig mer än RT:n. Samma fina uppträdande, men med en körställning som lockar till lite högre fart och mera bus. Borde vara en succé, men är kanske lite för beige, inte bäst på något?
R1200GS är fortfarande en kung på många sätt….säg den hoj som är bättre över hela linjen!

Favoriter.
En hoj som K1200S kan jag inte bli annat än förälskad i….snygga och förföriska linjer, en obändig kraft i alla lägen och ett ylande på högvarv kombinerat med ett klipp som får ögonen att stå som pingisbollar i skallen och ger ståpäls över hela kroppen. Härligt sportig kör-ställning, mäktiga bromsar och ett bergstadigt uppträdande i alla situationer….. verkar jag vara kär eller???

Men ändå….blev jag förförd, lurad in i mörkret, lockad till att hoppa ur skaklarna…när jag mötte Yamaha MT 01…! Den är knappast bättre än S:en på någon punkt, inga förnuftiga argument finns, den är inte vacker….men ändå. Det är årets hoj i min värld! När jag åkte på stan vände sig folk om, känslan av 1700 kubik som kastar iväg mig i acceleration på rå kraft ger ett sug i magen, ljudet gör att man vill torrgasa, körställningen ger kontroll, vibrationerna ger en känsla av liv….jag är såld!

Motorcykelåkning för mig handlar om känsla och det gav MT 01 i massor! Det kändes att man åkte hoj, hördes, syntes….inget var nja eller jaså utan det var bara en fet smäll rakt i ansiktet….det är en hoj att ogilla eller älska!! Ja Janne…jag betalar allt du vill ha!

Bästa ögonblick.
Hittade min nya favoritväg i somras och en favoritkurva på den. Nötte fram och tillbaka samma sträcka flera gånger med ökad hastighet för att se var min gräns låg. När jag såg 109 km/h på MT 01:ans digitala mätare och nedlägget gjorde att utsidan på min stövel slipades mot asfalten så var glädjen total! Adrenalinet sprutade och frugan hade nog svårt att förstå hennes gubbes upphetsning när han kom hem och visade en sliten stövel! Jag kommer att sitta på min kammare i vinter och titta på den slitna delen, le och drömma om nästa sommars nedlägg i 115….

Jag minns 2005 som ett bra år och tror att 2006 blir ännu bättre….God hjul och Gott nytt År!

Ernst H