Min
fru…
...har blivit hastigt och svårt sjuk….som
om oljetrycket totalt försvunnit mitt under vår
bästa resa genom livet. Nu står jag där
med halvhängigt huvud utanför verkstan och
vandrar nervöst av och an i väntan på
att få höra vad som går att reparera
på min pärla…
Allt det här blir ju en påminnelse om dom
floskler som jag sagt genom alla år men som
jag aldrig riktigt levt upp till. ” lär
av igår, dröm om i morgon, men lev bara
idag”. Jag inser nu att jag aldrig kommer att
veta när i morgon är försent, när
bensinen kommer att ta slut eller när uppförsbacken
blir för lång. Jag kan fortsätta gasa
vidare i samma fart, köra samma gamla vägar
och bara tänka ”att i morgon ska jag…”
Eller kan jag lyfta min blick när jag stannat
för att fika och njuta av utsikten en gång
till, varva till 11000 nästa gång jag får
chansen och samla på mig allt adrenalin som
det ger mig.
Jag kan köra gamla vägar igen bara för
att njuta, inte för att jag alltid gjort det
och på samma sväng prova en helt ny väg
hem. Jag kan lägga mig ner och tro att livet
är slut bara för att det inte går
min väg, eller fortsätta att längta
efter att grensla en R1200S och se allt det som ändå
är bra…
Jag vet vad jag väljer….
Jag vill att min fru ska bli frisk
I was running through my sacred life
Forgetting both my kids and wife
Never being where I was
Now I see the life I lost
Keeping mammon as my friend
Always looking around every bend
Living in a future dreams
Where nothing is what nothing seams
Never listening to my dearests need
Living a life with a need for speed
Always searching for the perfect match
Always something new to catch
I want to learn from the past
To build a life that ‘ll always last
I want dream of future day
To live my life in every way
But still there is on thing to say
I can only live this life today
/Ernst
